Jag är här!

Jodå – jag är här. Jag är bara lite ”tystlåten” och vet ni varför? Jag har fullt upp. Med livet. Med familjen. Med allt runt omkring. Och min energi… tycks inte räcka till. Vi behöver sol snart tror jag. Och jag…vill få ett par timmar smärtfritt. Jag längtar så fruktansvärt efter det. Jag orkar liksom inte… Ibland, för det mesta,  98 % av tiden orkar jag. Då går det på rutin, då väljer jag bort smärtan, det är liksom en del av mig. Men så kommer det stunder som jag inte orkar hålla emot nedstämdheten. Som jag inte orkar med min kropp. Det kommer stunder jag inte orkar med mig själv, än mindre hemmet, maten, barnen… Stunder som värken suger ut all energi. NEJ, det är inte min mening att klaga för jag har det bra. Jag är förunnad ett underbart liv, en helt sagolik familj. Vi har det bra, Vi saknar ingenting, Jag är tacksam men ibland…vissa små stunder – så finns det ingen kraft kvar…. Ibland måste jag få ”ge upp” för en liten, liten stund. Ikväll är en sådan stund. Just nu i alla fall. Min energi är slut. Min kropp stjäl från sig själv. Kroppen stjäl energi. Min fysiska kropp stjäl från själen… och mitt psyke…för sig påmint. Jag kommer igen – snart. Om en kvart, imorgon eller på onsdag. Jag kommer igen och jag är optimist. Men ibland, en stund. Ger jag upp.

Read Full Post »