För ett år sedan – kände jag som nu. Jag mindes nyss… Men då hade jag en resa att se fram emot. En underbar. Det var också i samband med den jag startade denna blogg… Det var liksom meningen att jag skulle skriva om resan. Och nog har det handlat om en resa – men inte den. Resorna, som finns i mitt minne, nu och för alltid. Den till ”over there” och den inom mig…. Den ”over there” ett minne blott men ett underbart sådant. Den andra …. påfår för fullt. Just nu, nyss, imorgon….
På tal om imorgon – då ska jag krama mamma – för ibland är det så att hur stark än kärleken är kan en liten, liten kil stickas in i mellan två personer och den kan vara svår att få bort. Men imorgon ska jag åka till henne, min mamma och ge henne en stor, stor kram. För finns det någon person som betyder mycket, mycket i mitt liv – är det hon. Bland annat, så klart. Men bättre mamma – kan man inte ha. Vi behöver prata, hon och jag. Det är fler jag behöver prata med. Jag önskar just nu att jag hade ork och kurage nog att även ta ett samtal med den vän som svek men jag vet samtidigt att jag aldrig mer kan lita på henne – så varför? Men taggen hon stack i mitt hjärta blöder ibland. Ikväll är en sådan stund. Och när en tagg blöder brukar fler göra sig påminda…. Men taggar – är till för att dras ur. På ett eller annat sätt. Ibland blir taggen infekterad och det gör ondare och ondare.. Men ut kommer den – även om ärr bildas och för alltid förändrar ditt hjärta… Precis som de fina stunderna, personerna som lämnat spår – de lämnar inte ärr men de lämnar fotspår. Hjärtat – förändras ständigt. Det påverkas, det formas – av dagens händelser, av möten och samtal. Det formas genom livet. Ärren blir fler liksom värmen och fotspåren. Samla värme, fotspår – ärren kan du aldrig undvika men du kan mildra, förminska dem – genom att samla värme och fotspår. Släpp in vänner, bjud in med ett leende. Och dra ur taggarna innan infektionen sprider sig….
tystnaden oootroligt välkommen. Och min bok… den SKA jag läsa ut idag! För ja, det är samma, fortfaranade. Jag som brukade sluka böcker i parti och minut.
Men ibland…önskar jag en egen måne!!
Mamma är du om du torkar ur handfatet varje morgon efter ungarnas framfart med tänderna. Mamma är du om varannan tanke handlar om barnen. Mamma är du om du plockar upp och iordning barnens saker 5 till 10 gånger per dag. Mamma är du om du ständigt försöker ha koll på om det finns rena/hela kläder att ta på sig. När du säger samma sak cirka 50-100 gånger i veckan men ingen lyssnar…Mamma är du om du har hela veckans aktiviteter och planering i huvudet samt på lappar på kylsskåpet samt nerskrivna i familjekalendern. När det kan vara en lisa att städa spisen, garderoben eller trassla ut en fiskrev – bara du får göra det utan att höra ”MAMMA” 97 gånger. Mamma är du när du älskar att höra ”Mamma” och hatar det….När frihet i en liten ask inte alls handlar om tamponger utan om att låsa in sig på toan en minut. Mamma är du om du fixar presenter till dem som fyller, i rätt tid. När lyx inte är middag på en stjärnkrog utan mer en kopp kaffe, en solstol, ensamhet och möjligtvis en bra bok. Mamma är du om du vet när ni måste åka en shoppingrunda därför att ”katten har dött” gäller på alla byxor. Mamma är du om du ler var du än befinner dig när du tänker på de små liven.När tystnaden som sänker sig när de somnar eller är hos kompisar är den ljuvaste tonen i världen. Mamma är du om du lagar makaroner och köttbullar (tackgodegud för Mamma Scan) kl 09.00 på morgonen bara därför att du inte är hemma under kvällen. Mamma är du när du plockar fram allt barnen ska ha med sig på sin aktivitet. Mamma är du om du redan på måndagen vet vad/hur/när allt ska göras i helgen. Mamma är du om du köper barnens favorit medvurst istället för salami även om du älskar salami. Mamma är du om barnen kommer till dig när de är ledsna, glada eller bara spricker för att få berätta något spännande. (som om att det faktiskt var en nyckelpiga inne i skolsalen den dagen..) Mamma är du när du, trots att du har sagt godnatt tre gånger går in till barnen och stryker dem över kinden när de sover. När du lämnar plats i din säng mitt i natten när de kommer tassande. Mamma är du när du älskar att överraska dem. Mamma är du om du håller koll på läxor, föräldramöten, kvartsamtal… Mamma är du när bland det bästa som finns är att få en barnhand i sin. Mamma är du – hela livet… Mamma är du – när du älskar barnen så mycket att det nästan gör ont…Mamma är du…. även om du inte kan göra pannkakor…
Nu ser vi ut igen. Fönstren fina och rena. Så snabbt det går att putsa för dem som kan. För mig tar det en vecka att gå igenom alla fönster, alla sidor… Min underbare bror gjorde det på ett par timmar. Lilla trollungen var med och jag gosade så mycket jag kunde. Huset fullt av folk, full aktivitet hela förmiddagen. Fläskpannkaka till alla och sedan drog de – allihop på en gång. 
. Jag älskar mina barn, oj, vad jag älskar dem men en eftermiddag och en kväll utan att höra ”Mamma!”, ”Mamma!” hela tiden är ganska skönt. 
de gjorde jag igår. Har plockat och pysslat lite i eftermiddag (jag älskar ju det) och nu är soffan välkomnande. Huset är rent, allt känns fräscht, hallens ansiktslyft är en fröjd för mina ögon. Jag har gått så länge och retat mig på dessa gula tapeter. Nu är det vitt och snyggt. Möblerna vi införskaffade och skruvade på igår var ett lyckat köp. Nu är det enbart några spikar, lite lister och speglarna som ska dit sedan är det klart. Här nere… Jag längtar till vi tar tag i hallen där uppe. Eller kontoret, eller tv-hörnan. Vet inte vad det rummet är egentligen. Det är kanske därför jag verkligen längtar efter en ”makeover”. Fundera ut vad vi vill med rummet. Förut behövde vi ett 
a göra. Vad jag klarar. Jag är smått vettskrämd över att ”komma ut i verkligheten” igen. Samtidigt som jag knappt kan vänta. Men… ta en dag i taget. Det är det enda jag kan göra… Upp, upp, uppåt…
Mimmis tankar, tid och tro 
