Jag fick lite ork…

Som jag skrev kunde jag inte bestämma om orken fanns för ett besök i stora staden idag men när jag vaknat, fått mitt kaffe, min Onaka och vaknat lite till så kände jag mig ganska stark. När sedan solen verkade vilja titta fram så kände jag att ett stilla promenad i bland butiker i stora staden vore en skön sysselsättning en fettisdag. Således for vi iväg. Mor följde med. Jag orkade inte buss och jag får inte köra, dessutom är ju mor och jag bästa vänner. Förutom att jag fick chansen att glädja min familj så fick mor och jag en mysig dag på staden. Vi åt lunch på ett jättemysigt ställe. En gammal kyrka som gjort om till ett litet fik med hopblandade gamla möbler, hembakt bröd, soppor, pajer och smörgåsar. Kyrklig miljö och stilla musik i bakgrunden. Det var som att komma till en oas av lugn och ro mitt i en öken av stress och hysteri.  Inhandade present till en vän till dottern, lite presenter till barn + man. Man behöver ju inte ge saker för att visa sin kärlek men idag kände jag  ( kanske var det våren i luften) att jag ville ha någon liten sak till alla mina kära, som ett litet tack för att de har varit så underbara mot mig nu när jag varit dålig. En bok till snarttonårssonen, samma sak till mannen men i cd-form, tights och t-shirt till lilla gymnastdottern. En endaste lite t-shirt till mig och ett paket till en av mina vänner. Denna sak var orsaken till resan, egentligen – hade bestämt  mig för att köpa en speciell sak som enbart finns i ett fåtal butiker. Var iväg till mellanstora staden innan operation för att handla det men den affären hade gått omkull, som så många andra dessa i ekonomisk synvinkel, dystra tider… En butik till har denna sak – en i hela stora staden – idag fick de besök :-). Snarttonårssonen ringde på mobilen när vi var inne i stan, hade gått hem från skolan pga huvudvärk (bihålorna?) och allmänt hängig. Han har inte känt sig 100% på ett tag nu…Han får vila ett par dagar. Han är inte riktigt dålig, mest ”hängig” – kanske därför han aldrig blir bra… Nästan bättre att han blir riktigt sjuk ett par dagar, sedan bra – som håller sig bra… Vi fikade iallfall – med hembakta semlor – ikväll. Å så fick de sina paket. Visst sjutton är det roligare att ge än att få? Semlorna, som ni vet, som först bara liknade soppa och inte deg. Nä, inte soppa…mer som spackel…eller kakelfog. Men med mjöl, mjöl och lite mer mjöl blev det bullar till slut. Och fina bullar. Måste säga att jag var stolt. Goda med!! Absolut inte billigare än köpte, vet inte om de var godare heller. Lite godare men väldigt ”stabbiga” och mättande… Har tre kvar – blir lagom att sonen och jag delar en imorgon och övriga två delas till oss fyra på kvällen och sedan rullar jag snart fram….Jag trodde iallafall aldrig jag skulle kunna baka så fina –  jantelag åt sidan. 

Read Full Post »